BraOrd - Gamla ovanliga bra svenska ord

Här hittar du gamla, ovanliga, bra svenska ord som håller på att falla i glömska. Dagens moderna samhälle influeras mer och mer av moderna ord och låneord från andra länder, framför allt USA. Men vad händer med våran gamla fina svenska? Glöms gamla fina ord bort? BraOrd startades 1997 för att inte våra gamla fina svenska ord skall falla i glömska och för att du som läser detta skall finna inspiration till att börja använda lite ovanligare ord.


Nedan följer de ord vi hittills fått in och som är värda all uppmärksamhet:
OrdBetydelse
abderitiskenfaldig
aberoväntat hinder
aberrationavvikelse från det normala
AboÅh nej!
AboÄr inget gammalt ord eller ens ett ord som existerar i Svenska. Det är ett slangord från dagens "rinkeby svenska" vilken jag tycker borde raderas omgående. :)
AboÄr inget gammalt ord eller ens ett ord som existerar i Svenska. Det är ett slangord från dagens "rinkeby svenska" vilken jag tycker borde raderas omgående. :)
abrovink/abrovinschtillfällig (ofta listig) lösning på ett problem
abstrusdunkel, svårbegriplig, svårförståelig
acklimatiseravänja vid klimatet, härda, anpassa
ackuratprecis, just
adekvatriktig
afav, från (ett släkte)
agitatorpolitisk uppviglare
agiteraIlsken påstridig. Med stor intensitet och/eller kraft försöka vinna över någon eller några till en viss synpunkt
akerbitter
aklameraskrika ut, svara jakande på
akribi(vetenskaplig) exakthet
alarmerandeoroande, t.ex. att man är varnad
alektopatha svårt att bestämma sig, tveka, betänka sig
alienationfrämmande, distanstagande, känsla ex till arbete
alikakaja
alldenstundeftersom
allegeraanföra, åberopa
allehandaalla slags
allenaensam
allenastendast
allestädesöverallt
AllmogeAllmänhet
Allom"För alla", tex i uttrycket allom bekant, "något som alla känner till". Se C. Vreeswijks låt Dekadens 4e versen: "Ni har väl hört, kära ni, det är väl allom bekant:"
allskönsalla sorters, särskilt i negativa sammanhang
alluderaanspela, syfta på
altruistmotsats till egoist, person som tänker mer på omgivningen än sig själv
ambivalentkluven
amperskarp/sträv; sträng
anakronismotidsenlig företeelse
analoglikartad, överensstämmande, enlig med ngt, jämförlig, motsvarande
anammata; ta emot; godta
androgyndubbelkönad varelse
angashemangatt man bryr sig och försöker
ankommabero på, vara någons uppgift/ansvar
anleteansikte
annalkandesom närmar sig
annorledesannorlunda / på annat sätt
annorstädespå annan plats
annulleraavbeställa, återkalla
anomaliavvikelse; regelbrott; undantag
anomaliavvikelse
anspelarikta tanken på, syfta på
antastadvåldtagen
antediluvianskuråldrig (eg. före syndafloden)
AntereradUpphetsad
antichambreraUppehålla sig i väntrum (hos högt uppsatta personer)
antvardaöverlämna
antvardaöverlämna
arkebuseraavliva dödsdömd person genom skjutning
arlatidigt (på dagen)
asteriskstjärnliknande tecken (ej asterix)
atypiavvikelse
autodidaktsjälvlärd
AviatörFlygare, Pilot
avyttrage bort, överlåta
bakdantaförtala
ballotagesluten omröstning
banalenkel
barberarefrisör
bardskärareläkare, doktor
barmbröstparti
bat`naSvälla
bedrivagöra
befinnavara
befågandekonstigt
begagnaanvända
begeistradförtjust
begynnabörja
begå sigöverleva t.ex. en olycka
beivrastarkt avråda från
belamraöverhopa på ett hindrande, besvärande eller skrymmande sätt
belletristskönlitterär författare
bestrida1: förneka 2: betala (t ex myndigheten bestrider eventuella...)
betacka sigsäga nej till, undanbedja sig
BidaVänta, invänta. tex: "att bida sin tid"
BifurkationEn linje (funktion) som delar upp sig, förökar sig i minst två (eller fler) linjer [Matematik, Kaosteori]
bilettskrattat åt
biltogfredlös
bindgalenheltokig
bjärtskarp och tydlig
blackpank
blamageSkam, utskämning
blasfemihädelse
blekelugnt vatten, stilla
blessyrsår (särskilt kroppsligt)
bligastirra
blotaoffra
blott1: endast (blott en dag, ett ögonblick i sänder) 2: såframt (ex allt detta är ditt, blott du säger ett)
blåkopierakopiering av dokument på en trumma som vevas för hand
boksyntförtrogen med böcker (ej: som ser böcker överallt)
bolabedriva otukt
borickaåsna
bortklemadbortskämd
bra slagbra sort
bragts'bragts med livet
BrandgulOrange
brisslorStällnig att torka fisknät på . Gammalskånska?
BurgenVälbärgad, förmögen
burlesktöverdrivet roligt
byktvätt
bårdskärfrisör och läkare
båta1. hjälpa, gagna 2. fara el. frakta med båt
båtnadgagn, nytta, vara till hjälp
bällvill
cederaöverlåta, avstå från
celestsom hör till himlavalvet
ChackaGammalt ord för köpa
changeramärkbart förändras till det sämre
chargeradöverdriven
charlatanbedragare, kvacksalvare
chevalereskArtig, hjalpsam
chikaneraskämma ut
chimärisk inbillad
coolVanligt ord bland yngre. Inlånat från engelskan. Syftar oftast på något bra. Exempel: "Det där var verkligen coolt." Synonymer: Grym, ball, häftig, frän.
CoolÄr alltså inte ett Svenskt ord. Regel nummer ett.
dapurledsen
debaclemotgång, misslyckande (uttal: debackel)
debaclemotgång, misslyckande (uttal: debackel)
debilefterbliven
Defenstreraatt kasta ut något genom ett fönster
dekadensförfall, fördärv, fortskridning till (moralisk) undergång
deklasseradutstött
demagogfolkuppviglare
deskriptivbeskrivande
digerstor, vidlyftig
diminutivmycket liten
diskrepansej överensstämmande, avvikelse
DisparatOlikartad
DisseDen här.... av slaske
dissonansmissljud
dockändå
donanordning, apparat; redskap, grej, sak; tillbehör (t ex åkdon, pekdon)
donafixa, syssla, ordna
dorsklat
drakoniskövermåttan sträng
drasutlång och lat person
dryftata upp till diskussion
drågområde på myr, med kraftigare vattenföring
drönadåsa; slå dank.
duktavkrokig,böjd
duperaföra bakom ljuset
dväljsfinns i
dyliktliknande
dymedelstdärigenom
dåna, få dåndimpensvimma
dåvendämpad, dyster
Dåven???Betyder ju lat på danska kan det verkligen betyda dyster, dämpad?
DädanDärifrån, undan. Även dän. Jmfr med hädan och hän
dädaneftersedan,därefter
därstädesnämnda ställe
DärutinnanI denna sak
dävenunken, fuktig (om personer = trött, dåsig)
dävenavslagen
DörrslåBom över dörr
ecklesiastikdepartementkyrko- och utbildningsdepartement
edlandtunga
egallikgiltig
ehurufastän
ejaack, o
ekivoktvetydighet, ofta med sexuell anspelning
eklektiskmånga olika stilar under samma tak. typ.
ekolaliEn person som lider av ekolali upprepar samma sak flera gånger.
ekolali En person som lider av ekolali upprepar samma sak flera gånger.
ekvivalentvara lika med, samma som
elanhänförelse
ElevatorHiss för person- eller godsbefordran
eljestAnnorlunda, speciell. Används oftast för att beskriva personer. Exempel: "N'Erik är som lite eljest."
eljestannars
elyseiskhimmelsk, paradisisk
emanation utflöde
emanera från ha sitt ursprung i
emedandärför att
emellertid dock
emfaseftertryck, stark betoning
enfaldig 1: som till antalet utgör en 2: korkad
enkannerligeni synnerhet, särskilt
enkätundersökning
ensamallena
enträgenihärdig
enäreftersom
epigonefterföljare
erbarmligusel
erinrakomma ihag, påminna, komma att tänka på
eskaleraöka
eskatologiläran om de yttersta tingen (som i uppenbarelseboken)
eskulap 
eskulapläkare
esoteriskendast för de redan invigda
ett god hjärtahjärta
ettuinågot man kan stoppa små saker i
etyosäker -men något typ "trots det ..." eller "just därför"....
ety atteftersom, alldenstund
ety detdärför
evidentuppenbart
excerptutdrag (ur skrift)
exegetbibeltolkare
extravagantytterliggående, fantastisk; svärmande, excentrisk
facilitetbillighet ,medgörlighet, anordning
fadäsmisslyckande
fagervacker
faksimilta kopia
faktotummedarbetare, assistent, hjälpreda, "allt-i-allo"
faleväldigt
fallera misslyckas, en brist föreligger
falnablekna, bli askgrå
Famöskänd
farnötefärdkamrat
farsotepidemi, sjukdom med stor och snabb spridning
fatalödesdiger
fataltenkelt, simpelt
fatburaffär, betalning skedde via löneavdrag
Fatburäven förråd
fatofaderskapserkännande
fekalierexkrementer
fetalierlivsmedel
filantropmänniskovän
filiströs kälkborgerlig
fjätnatten går tunga fjät
FlanigDömt beteende. Kanske enbart i göteborskan
flukturansegenskapen (hos ett visst förlopp) att vara full av häftiga växlingar/svängningar/variationer
fly mig(vänligen) ge mig!
foralass
fordomförr i tiden; tidigare
FortkomstledamöterBen (de man går på), ungefär som Apostlahästar
fotostatkopierakopiera i kopieringsmaskin
framgenti fortsättningen, framöver
frankfrimodig, orädd
frapperandeslående, påfallande
fraterniseraumgås, förbrödra sig
frejdadberömd
frekventofta
frekventerabesöka ofta
frivollättsinnig, ekivok
frugal sparsam, enkel
frustrationbesvikelse
frändesläkting
fygareballongfarare
fylka; fylkassamla (ihop); samlas (kring)
kreatur
fägnagöra (ngn) glad, bereda (ngn) glädje, glädja, fröjda; roa; äv. med avseende på ngns sinnen
färstsuperlativ av få: få färre färst
fäsörplagiatör, "efterapare"
fögainte så mycket, inte särskilt
föranstalta om påbörja (samhälleliga åtgärder mot)
förbiseendeVårdslöshet
förblommeramaskera, dölja, i förtäckta ordalag
förbåltförbaskat
förebråklandra
Företev. visa upp
förfördeladmissgynnad
förgäta, förgat, förgätitglömma, glömde, glömt
förgätenglömd
förhärjadförintad
förlänage
förmersnobbig, överlägsen ("han tror sig vara så förmer än oss andra")
förmodatro
förmätenanspråksfull, övermodig, oblyg
förnumstigsnusförnuftig
förruckladUtsvävande, fördärvad
försakaAvstå från
förslåräcka till
försmädligretsam, spydig; förarglig
förtretförargelse
förtydärför
förtörnadarg, uppbragt, ursinnig, vred
förvissovisserligen
gagnahjälpa, vara till nytta
galejkalas, vift; skämt; skoj.
gamängpojkslyngel
ganymedkypare, hovmästare
garrotteraavrätta genom strypning
garrotteraAvrätta genom att skära någons hals. (http://sv.wiktionary.org/wiki/garrottera)
gaupalodjur (Jämtl.)
Gemytligväl till mods, trevlig
gentilhänsynsfull, grannlaga, ridderlig
gingogick
givitgett
glammuntert samspråk
gluntpojke; typ av duetter av Gunnar Wennerberg
gläntaen öppning
gramseuppbragt, arg
gruvligförskräcklig, hemsk
grymbra, fett
grötmyndigövermodig, dryg
gumsenmamma
gungflyträskartat område av förrädisk natur
Gå dän!Försvinn! (kenta o jona)
gålarensa
gällakastrera
habilduglig men inte mycket mer
habilskicklig, smidig; duglig, kompetent (en eng. översättning är ordet adroit="very skilful and quick in the way you think or move"). Dvs väldigt stor skillnad mot för den betydelse jämfört med den som redan står.)
halvannanen och en halv
hamnvålnad
Handgången manLydig tjänare
hanrejBedragen äkta man
harang(fest)tal - se "harangera"
harangeramångordigt (överdrivet) berömma i tal
hekatombstort offer;ofantlig mängd
hemnsvågyrke, embete
hemulfog, grund
HialösDialektalt: Vårdslös,slarvig.
hied, hialösotålig
hinsidesbortom
holkonhårig
horg/hargav människor skapad ansamling - ofta i cirkelform - av stenblock, med religiöst syfte
hugaligen 
hugsainse, märka, fatta
hugskottinfall, nyck
hugsvalatrösta, vederkvicka
Humbugung. Bedrägeri, skoj, båg
humbugbluff
hundsfottlymmel, kräk, litet baksäte på släde
hundöraveck på bokbladssida
hungnesamrogivande
huruvidaom
huskorsgrälsjuk, folkilsken fru
hyskaögla, märla
HystaKasta (ngt, i sht en boll) nedifrån uppåt.
häda uttrycka sig ringaktande om något heligt
hädanhär ifrån (även dö; gå hädan)
hällöradskenhelig
HängigSjuk
härbärgereraatt låta någon övernatta, bo
häromom det här(detta)
häromstädespå denna plats
hävdarhävdar
hötavifta
I inuti
i fåvitskoi oförstånd, i oförnuft, i dåraktighet (t.ex. offra sig i fåvitsko)
icke förtytrots det "icke förty så gör han tvärtemot"
idiomatisk(adj)översättning med språklig finess
idiosynkratisköverkänslig
idsorka
ilahullengirig, tar sista mums-mumsen ur lådan
illfundig illistig
illfänaskrångla, bråka
illistig som medelst list söker vinna orättmätiga fördelar
illitterat(adj) analfabet
illustermycket framstående och berömd
imbecill mycket enfaldig
immerfort el. immerbadoavbrutet, hela tiden
imminentomedelbart, brådskande
impertinent respektlöst uppriktig eller närgången
inadvertens1) ouppmärksamhet, förbiseende, vårdslöshet; inkonsekvens 2) fel l. inkonsekvens (i tal l. skrift) beroende på ouppmärksamhet, förbiseende l. vårdslöshet.
indolentloj, håglös
infantilbarnslig
InhiberaInställa
inlagdeposition
InsubordinationOrdervägran, inom det militära.
inte oäveninte så dålig, rätt bra
invektiv förolämpande ord
invertera vända upp och ned
itydärför, därför att (obs. stavas EJ ety)
itydärför
JoffaStoffig, stollig
jordmorgammal benämning på barnmorska
JuvenilUngdomlig, barnslig
jäkseloxeltand
jämmerynk, klagande
järteckensällsynt el. övernaturligt fenomen uppfattat såsom förebud el. varsel
kaderfast anställd personal (i befälsställning); stormtrupp, stomme
KakafoniIllalåtande blandning av olikartade ljud (NE)
kalamitetolycka; elände
kalfatrasträngt och kritiskt granska
kalvragaodugling (västerbotten)
kanaljelurifax ,skojare
kangerovelanti sexuell
kanhändakanske
karambolagetrassel, krock
kartaklättra
KarvelTakstol (på hus)
kascheradölja något genom något annat
kavatorädd, frimodig
kindhästörfil
kindpustaörfil
kinesaövernatta hos någon
kitsligsmåaktig
kjusatrång dalgång
klema bortskämma bort
klientelkundkrets
kniarycka upp gräs
knusslasnåla, visa brist på generositet
knäsättagodkänna
Knösvälbärgad "en rik knös"
koafförfrisör
koketttillgjord, behagsjuk
kompilerasammanställa
konfluxkonstant förändring
kongrospindel
kontaminerakommer väl från engelskans Contaminate, inget svenskt ord dvs.
kontamineraförorena, besmitta, fläcka
kontaterajag menar
kontemplationförsjunkenhet, djup begrundan
kontempleratänka djupt/intensivt
konterfejbild, porträtt
KontingentAvgift tex Fackavgift
KontrahentMotpart.
kontraktionsammandragning
KonträrMotsägelsefull
konvergeraNärma sig
kopiöstväldigt mycket
koprolaliofrivilliga utbrott av fula ord
kordialhjärtlig, förtrolig
korigeraändra
korpulentöverviktig, fet
kravallenPåfrestande person/situation
kretinidiot
kräsligläcker, överdådig
ktoniskunderjordisk
kufunderlig, lite egen eller konstig person
kurtiseraFlirta, småprata
kveruleraklaga och bråka
kvintileraleka på strängarna el. tangenterna; småsjunga
kåtatälja på ngt litet trästycke
kältringbesvärlig person
kärkommenefterlängtad, mycket välkommen
KÄTTJASEXUELL ÅTRA - JÄMFÖR KÅT
kättjasubstantivform av kåt ex. "Ett sensuellt drag runt munnen avslöjade obönhörligt hennes stigande kättja"
laboreraarbeta
lakonisk1. Spartansk (normalt denna betydelse) 2. ordkarg 3. korthuggen (om replik etc). Lakonism = 1. Ordkarghet 2. korthuggenhet 3. kärnsats.
lamentationjämmer, klagan
lapidariskkortfattad
laudaturbetyget stora A
lavastapla, vedlava
legahyra (beträffande lös sak)
legiostort antal, oräknelig mängd
legärlättvändig, vårdslös
lejonpartstörre delen av
lekamenkropp. (exempelvis Kristi lekamen, Kristi kropp)
lemonadläsk
leptosomkraftlös, orkeslös, svag, vek
letargidvala, slöher
likafulltändå; iallafall
lisalindring av smärta eller bekymmer (något högtidligt eller skämtsamt).
litaniaBön, klagovisa
litteratörförfattare
LivremBälte
logogryfordgåta
lubbav. springa
lubrikationDen kvinnliga motsvarigheten till erektion
lugnhetatt man känner dig lugn
lugubermörk, dyster
lukarensa i trädgårdsland eller dyl..ta bort ogräs i tr.land
luminösljus; lysande; klar.
LyftadesJag är inte säker ska man skriva (Bers ellerBars
lymmeldrummel, slyngel
lynnesinnelag, temperament
LyseräkningElräkning
lärospånerfarenheter
lönndomi hemlighet
lönnfetfet på ett mindre synligt sätt
maktpåliggandeansvarsfull
malstrandgrus
marodörlymmel; strövplundrare; ngn som förstör saker.
maruffeltölpaktig drummel
MaximaltSå mycket som det går
megalomanistorhetsvansinne
mentorläromästare
misantropiskmänniskohatande
miserabel eländig, urusel
misogyn kvinnohatande
misogynmanshat
misskundförbarmande, barmhärtighet
missunnsamavundsjuk
mjuggatt le i mjugg = le i smyg
mjällfin, lätt, len, skär, späd
mjärdefiskeredskap
molokennedstämd
mufffitta, snippa, pulla
mufffitta, snippa, pulla
måndemåtte;kan
månnekanhända
månntrokanhända
nabogranne eller närboende
nalkasnärma sig
negera göra (ett påstående eller numeriskt uttryck) till sin motsats
nekkärve
Nepotismgynnande av egna släktingar
nihilistiskförneka alla moraliska värderingar
nitälskaivra (för)
nivellerasläta ut, jämna
njuggsnål, knapp
Nojsaskämta, skoja; leka, bråka; flörta.
NorpaAtt ta något
nudåVad var det jag skulle säga?
nyingstockeld
nyterglad och nöjd (inte samma som nykter). Används t.ex. "hon är pigg och nyter".
nytta(verb) löna sig, tjäna till (t ex vad nyttar det oss? = vad tjänar vi på det?)
nännasvåga
näpenliten och flickaktigt söt
närigsnål, ogenerös
nättoppjust, precis
nödbeddSvårövertalad, som måste krusas för att acceptera t.ex. en gåva
nöjaktigtillräcklig
oavsättmotsatsen
obestridbaroöverträfflig
observandumAnnat ord för "obs" eller "observera"
obskyr(moraliskt) tvivelaktig
obsoletföråldrad
obstinattrotsig
obönhörligendefinitivt, orubbligt
ockockså, även (inte samma som 'och')
odiöshemsk, fruktansvärd
oförblommeratrakt på sak, öppet
oförtruten(enl. Bonniers) uthållig, outtröttlig, (enl. Nor. o. NEO) som präglas av energi och ihärdighet
oginohjälpsam; otjänstvillig; missunnsam
ohemulobefogad,grundlös
ojävadäv. ojävaktig. obestridlig
okdragtyg för oxe, anordning för bärning av börda över axlarna; bildligt: tvång, förtryck, börda
okuläradj. något som utföres med ögonen, ex okulär besiktning
okynneställa till förtret för
omhuldadinsvept, omsluten
omintetgörafå något att upphöra
omnipotentallsidig, kan utföra allt
områdearea
OmänTrots att - Dock. Ex: Jag fick ett grattis, omän litet försent.
onavak
onduleravåga/krusa hår
onomatopoetiskljudhärmande (kråka t.ex.)
onuspålaga, skatt, börda,besvär
oomkullrunkeligobestridbar, kan inte motbevisas
oomkullrunkligomöjlig att stöta omkull, som står säkert
openhagalen
opplegafrost/snö på trädgrenar (Ångermanland)
opulent överflödande
oration(fest)tal
oreratala vitt och brett; hålla tal
orkestrerainstrumentera, arrangera
orlovansökt ledighet från tjänst (jfr. "Urlaub", Ty)
ornegalt - grisman alltså
orunkeligorubblig
osåmynning
oäveni uttrycket "inte oäven": inte så dålig, rätt bra
panegyrisköverdrivet lovprisande
Parakommer från balkan länder vilket betyder pengar
paraferaunderteckna (internationellt) avtal icke-bindande
parantpåfallande stilig och elegant , om kvinnor
paratberedd, redo, färdig
passéföråldrad, förlegad
pastilltablett
patrasknedvärderande ord om människa, slödder
paulunhimmelssäng, säng
pedelvaktmästare
pekorallöjlig och dum men allvarligt menad (skrift)
penibelpinsam, patetisk
penissnopp
PentBra, coolt
perfidlömsk, svekfull
periferiomkrets, utkant
peripetihöjdpunkt, vändpunkt
PerplexFörbluffad, handfallen, förvånad,häpen
petimäterstruntviktig, överdrivet pedantisk person. tjafspelle
pilleknarkaresup
pillemariskSmåklurig, klurig. ex: "Pillemariskt leende"
pimpinettkokett
pjäspraktfullt föremål
plidisciplin ex. "Hon har pli på sina elever"
plägarbrukar, ha för vana
pokulerasupa, rumla
poneraanta, tänka sig
post festumefteråt, i efterhand (finns med i SAOL)
Postulerahävda
potent kraftfull
pottebläckLegering av mindre fina, oädla metaller som används framför allt i billiga smycken.
pragmatiskinriktad på praktisk nytta
preciöstillgjord, förkonstlad
prefixförstavelse
pregnantinnehållsrik, uttrycksfull
prekärmycket bekymmersam (ex situation)
presshästsymaskin
proklameratillkännage högtidligt
proselytperson som övergått till religion, politisk uppfattning etc
provokativutmanande, provocerande
prudentlignätt, ordentlig
puerilbarnslig
pugilistboxare, slagskämpe
pultronfeg stackare
purren
PutslustigSpjuveraktigt skojfrisk, skämtsam, rolig, smålustig.
pyrdeglöde
pyrdegamalt ord från 1968
pådyvlapåbörda; pracka på
pålagaäldre
pö om pöefterhand
PöbelFöraktade personer ur de lägsta samhällsklasserna
rabiatursinnig, fanatisk
rabulistpolitisk bråkmakare
rackarebödelns hantlangare
raljeraskämta
ratificeragodkänna, bekräfta, göra giltig
ravbärnsten
recipierata inträde
reciprok ömsesidig
reciteraläsa högt tex dikter
redundantöverflödig
refektoriummatsal
rekorderligutomordentlig
relationäven förhållande, förbindelse
relevantviktigt i sammanhanget
remedierbotemedel, hjälpmedel
remidjerverktyg eller matbestick
reminiscenserinring, svagt minne av
renegattrosförnekare
renomméAnseende, rykte
Renässansmänniskaen person vars kunskapsförråd eller expertis sträcker sig över flera vida ämnesområden
reolbokhylla
Reportageskrivande ordet
resejätte (stor mytisk kreatur)
revanserastöka, böka (kroppsligen)
revereoreralova
reversibelomvändbar
riatorkhus
rigidStel, osmidig
rigorösextremt sträng el. noggrann
ringaliten
rissaklänga, klättra (Bohuslän)
rockneFossil flygsandsdyn på mosse
rotvälskaoberipligt språk
rubankstor (lång) trä-hyvel
rubricerasätta rubrik
rudimentär tillbakabildad, outvecklad
ryggabacka
rådrumanstånd, uppskov, frist, respit, andrum, betänketid
råkelseinte med mening, man råkar göra något.
rämnaspricka
röpalång, mager kvinna
RövkrokEn folklek (bryta arm, men med benen)
sakralkyrklig, religiös
sakralthögtidligt
salvelsefullöverdrivet känslosam, gudsnådlig
salverarädda
samfälldenig, gemensam
SammalundaPå samma sätt, jmfr med annorlunda
sannerligenförvisso
sannskyldigverklig, sann, riktig
schajasoduglig skojare
sedativlugnande, rogivande
sedesamfoglig, lydig
sellugnvatten
serendipitetförmågan att kunna göra trevliga upptäckter av ren slump
servilkrypande, lismande
shantaglider/gentagliderinneskor - av rymlig(gentil) art, som hasas(glider) pga. sinrymlighet
sillstryparefotbollsjarg:göteborgare; specerihandlare
sinaså småningom upphöra att ge mjölk (t ex kor ~r)
sinkadustur, flax
sinomi sinom tid = när den tiden kommer
sipppryd
sissaresax
sjas(interjektion) iväg! bort! försvinn!
sjasa ~ iväg, ~ bort = jaga iväg, skrämma bort
sjaskigsliten, smustig (t ex han ser sjaskig ut)
sjavighafsig, sjaskig
sjåpiglöjlig, pryd, tillgjort blyg
själasdö, ligga för döden
skabrösoanständig
skafskava av
skalkeskjulförevändning
skallska
skaltT ex “Det var ju skalt!” = Det var ett konstigt sammanträffande! (skånska)
skickelsedigerödesdiger, ödesmättad, händelserik, olycksbådande
skolaska
skolasläxas upp
SkottspoleEn trådrulle på vävstol
skrinläggabordlägga
skroderaskryta
skrupelfriutan samvetsbetänkelser
skrupulösnoggrann
skrymtahyckla
skrälingutlänning/främling
skurrilgrovt gycklande, plump, vulgär
skymfkränkning, förolämpning
skymfakränka, förolämpa
skymlasynas otydligt el. dimmigt; flimra
skymligperson ser el. ses otydligt el. dimmigt
skäktalus
skäktavägglus (ej att förblanda med ex huvudlus)
SkälmaktigOm person; Opålitlig, slyngelaktig, att bete sig som en skojare, rackare eller spjuver.
SkärmytslingMindre sammandrabbning, strid.
Skökahora eller prostituerad
skönjase, urskilja
slentriangammal ingrodd vana
sliksådan
slogliten äng
smoffsBlött Skägg (norrländska)
smäda skymf
snarstuckenlättirriterad
snuskhummeroanständig person (vanl.man)
snögloppblöt snö
snöpakastrera
Softligarelat
somligstädesibland
sovelkött, pålägg
spankulerapromenera
spatiösrymlig
spatseraGå lugnt (utan mål)
spetigtunn, mager
spinnsidakvinnliga delen av en släkt
SpleenOtroligt dyster, 'grå'
sporrsträckhög hastighet på häst
spottstyverbillig, för en billig peng
sprakfåle1) (numera i sht i vitter stil) yster (o. bångstyrig) l. eldig l. livlig häst. 2) bildl.: yster l. ostyrig l. otyglad (ung) man l. pojke; vildhjärna; vildbasa­ re; Från Svenska Akademiens ordbok
späka kuva begär
stackigkort (ej tillräckligt lång)
Staddaadj. vara på resa, vara under utveckling
stadfästapermanenta, göra beständig
stenpassiontroligen njur- och/eller gallsten (finns i en bok om Nils Rosén von Rosenstein)
sterbhus(eller stärbhus) numera oftast dödsbo
stingsligretlig
stinnfull, svulstig, tjock.
stockadStockad röst
StorhopMajoritet
strakstel, rak, stram t ex i "strakbent" men även utv bet ex "straka militärer"
StrumpbettMärket man får på benet om strumpan är för tajt
stundom ibland
sturskuppstudsig, obstinat
styggelsenågot hemskt
stå för fiolernabetala
stäckahindra
städsealltid, ständigt
sublimupphöjande, skön
sumprunkare yrkesbeteckning för de som syresatte fisksumpar - nu används det i nedsättande betydelse.
svulsjukasjukdom
svärdsidanmanliga delen av en släkt
sybaritvällusting
sylfidSpäd och graciös
synförstavelse i tid
synergistisksamverkande
synnerligenadv. särskilt; ytterst
SysslaArbeta
sytligtMycket äckligt, motbjudande
såframtOm, ifall
sålundapå så sätt
SåsaTar det lungt, softar
säljarverkur
sällsyntman hittar inte lätt
särartegenart individualitet
särlasent (på dagen)
sörenfan också
söverbedöva
ta dänta bort
tacknämligönskvärd
tallriksnuggaresnyltgäst
tankerotid att reflektera
tarvabehöva
taskaficka
TegEn liten bit åker.
teknokrattekniskt lagd mänska
tertialtredjedels år
tidsutdräkttidsåtgång
till yttermera vissodessutom, därutöver
TillfyllestTillräckligt, gott nog, mycket nog
tillgiftförlåtelse
tillikadessutom
tillkortakommandeotillräcklig
tillskansaatt överta
tillstädestillgänglig
timidblyg
tiradavslutande (lång) harang
tjänliglämplig, passande
tommeköra tomme = köra utan lass
tordebör sannolikt
trakteradbelåten, förtjust
trankillugnt
transumtkopia
treggehandatre slags, av tre slag
tributavgift, tull
TrindRund som ett klot, fyllig, fet
trivialallmän
trivialtnågot som saknar betydelse (ej helt säker)
tungårdsplan
TungelMåne, kan även åsyfta annan himlakropp
tvedräktosämja, split
tveggehandaav två slag
TvehågsenObeslutsam, osäker på vilket av två alternativ man ska välja
tvesovlaman tar två pålägg på smörgåsen, tve=två sovla av sovel=kött, pålägg
tvivelsutanutan tvivel
tyför
tyaorka
typerannorlunda människor
täckvacker
tämligenganska
tökensådan
tölpperson som inte kan uppföra sig
törkommer troligen, torde (anlogt bör, borde)
törekådrik ved
TörhändaKanske, möjligen
tövadröja
uerkungsfisk
understundomibland
undfallandemedgörlig, foglig
undfåemottaga, få
undfägnabjuda på mat och dryck
undfägnadmaträtt
undvaravara utan
ungersvenmanlig oskuld
UppdraGe någon i uppdrag, "Översten <i>uppdrog</i> åt menige Svensson att hämta posten"
uraktlåtaatt försumma fullgöra en skyldighet
urbaniseragöra stadslik
UtomsocknesNÅGOT SOM INTE HÖR
utreraöverdriva, driva till sin spets
vacklandeinstabil
VafallsVad säger du! (överraskad)
vanpackatkrångligt, besvärligt
vanskligtsvårt
var så artigvar så artig
var så artigvar så god
vederbörande som det här är fråga om
vederbörlig som uppfyller rimliga krav
vederfaras bli utsatt för, komma till del
vedergälla hämnas
vederhäftigtillförlitlig, säker
vederkvicka ge nya krafter åt
vederlike jämlike
vederläggamotbevisa
vederläggagendriva, motbevisa, bevisa felaktigheten hos, avfärda, kullkasta, dementera, tillbakavisa, bestrida
vedermäle påtagligt bevis
VederstyggelseNågot som är vederstyggligt
VederstyggligFörfärlig, fasansfull
vedervilja avsky
vedervärdig motbjudande, avskyvärd, förfärlig
vegeteraleva ett overksamt liv
velocipedcykel
vemjeligäcklig
vepasängtäcke el. väggbonad av ylle
versatilmångsidig
vidalångt (t ex det är ~ bekant = det är känt långt bort i omnejden)
vidgåerkänna
vidhållastå fast vid
vidlådavara behäftad med, sitta fast vid
vigörhälsa (t ex vara vid god ~ = må bra)
viktoriaseger, triumf
viktualierlivsmedel (användes aktivt av min far, född -32)
viktualierlivsmedel (användes aktivt av min far, född -32)
villfarelse illusion
visavieg. mittemot men oftast använt som engelskans versus
vischanlandet
vitterhet skönlitteratur
vorekonjunktiv (numera används oftast 'skulle vara' istället.
vurma förtycka om,vara svag för,gilla
vyöversikt
vålvetata hand om
våndaplåga, ångest
vånnaönska
vällustignjutningsfull, sinnlig
Vännedragnär kroken hakar fast i linan (fiske)
xantippagrälsjuk kvinna
ypperligbra
yppigfyllig, frodig (i positiv bemärkelse)
yvasvara stolt
yverborenöverdrivet nationalistisk
zeugmatiskkonstruktion
åberopaanföra som stöd, ~ till = hänvisa till
åbiterpå väg
åbäka~ sig = att vara stor och klumpig
åbäkeen stor och klumig varelse
ådraäv. ådraga. dra på sig någonting. (t ex ~ sig en sjukdom)
ågaoro, ångest. "Ligga på åga" = vara orolig för att inte vakna på rätt tid. Även "aga", "auga"
ågaoro, ångest. "Ligga på åga" = vara orolig för att inte vakna på rätt tid. Även "aga", "auga"
ågrenångest
åkommalindrig sjukdom
ÅlderstigenGammal, åldrad
åliggat ex det åligger honom att... = det är hans uppgift att...
ånyopå nytt
åsamkavålla
åstundaönska, längta efter
åtrat ex ~ sig = ändra sig
åtraångra
åtvarnat ex ~ ngn = varna, varsko ngn
åvilabetalas ut
åvägabringaåstadkomma
älskvärdvet inte kan ni
ämbarHink , spann.
änsköntäven om
ärnaämna
äskaett slags skrin
äska 2begära (t ex anhålla om anslag)
ökdrag-/lastdjur
ömsesidigttvå personer är ömsesidigt
ömsomväxelvis. (t ex ömsom är det varmt och ömsom kallt)
örgrovt grus; grusbank, revel, holme m.m.
örlavimla, ~ omkring = vimsa omkring
örligkrig
örlog[ö´rlåg] sjökrig
össlaödsla, ölägga
össlaödsla, ölägga
över hövanäv. överhövan. alltför mycket
över sig givenäv. översiggiven. förtvivlad
överantvardaöverlämna
överdängareskicklig person
övermagaomyndig, minderårig. alternativt övermodigt självsäker.
överordnatnormsystemet måste vara överordnat
övligsedvanlig

Lätt till nytt ord


Regler:
  • svenska ord
  • ordet bör vara ett ovanligt ord som fallit i glömska
  • undvik substantiv
  • undvik dialektala ord eller slanguttryck
  • sök gärna upp ordet i Svenska Akademins Ordlista och förvissa dig om att ordet är rätt
Ord:  


Betydelse:  


e-post: (Visas inte. Används bara om vi behöver kontakta dig om ordet)

 


Länkar:

Svenska Akademien
Svenska akademiens ordlista
SkrivIhop.nu
Svensk-engelskt och egnelskt-svenskt lexikon
Göran Walters populära synonymordbok
Katalog över världens alla språk
Fransk-svenskt lexikon
Anpassa din dator för flera olika språk
Svenska för invandrare. Stödjer utvecklingen av undervisningen i svenska som andraspråk och svenska för invandrare
Länkskafferi för ordlistor och lexikon
Språkbank av Göteborgs Universitet
100 svenska dialekter. Lyssna på olika dialekter
Terminologicentrum
Språkvårdsportalen
Sveriges Radios språkvård
Utbildningsradions Språk
SVT.se - Värsta språket! Kanonbra och underhållande TV-program av Fredrik Lindström

Tommie och Annika 1997 - 2010